Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Spatiala data"

Från DAU-handboken

Rad 43: Rad 43:
''Under utarbetande.''
''Under utarbetande.''


== Filformat för långtidsbevarande ==
De filformat som beskrivs nedan är de som rekommenderas för bevarande av spatiala data:
{| class="wikitable"
|-
! Föredragna format !! Accepterade format
|-
| Digital Elevation Model (DEM) Format (.dem) || ArcInfo Interchange (.e00)
|-
| Geographic Markup Language (.gml) || ESRI GRID (.adf, .asc, .grd)
|-
| Keyhole Markup Language (.kml) || ESRI Shapefile (.shp)
|-
| GeoTIFF (.tif, .tiff) || LAS (LASer) File Format
|-
| CSV (.csv) || MapInfo (.tab, .dat)
|-
| GeoJSON (.geojson) || MapInfo Interchange Format (.mif, .mid)
|-
|OGC GeoPackage (.gpkg) ||
|}


== Best practice ==
== Best practice ==
''En guide för spatiala data håller på att tas fram.''
''En guide för spatiala data håller på att tas fram.''

Versionen från 2 december 2019 kl. 10.42


Miniatyr 40px-Under construction icon-blue.svg.png Denna sida är under uppbyggnad!

Översikt

Figur 1: Rasterformat lagrar information i ett rutnät. Vektorformat lagrar information i form av separata objekt, t.ex. en å, en sjö, ett skogsområde.

Spatiala data lagrar information som beskriver spridningen av objekt på jordens yta (det kan även gälla sådant som inte finns på jorden, men för enkelhetens skull tar vi inte med det här). Med andra ord gäller det all information som berör geografiska särdrag, t.ex. var på jorden en viss sjö ligger, hur stor och djup sjön är och hur den ligger i förhållande till en närliggande kulle. Man brukar tala om GIS (Geografiska informationssystem). GIS omfattar inte all slags spatial information, men det mesta. I Sverige används GIS bl.a. för kommunal samhällsplanering så att funktion och markanvändning kan optimeras på bästa sätt. GIS förekommer även inom många forskningsområden. Inom biologin används GIS t.ex. för att undersöka utbredningen av specifika ekologiska landskap, vilket är viktigt för att kunna bevara och skydda områden och den genetiska mångfalden. GIS används för studier om smittspridning och riskanalys vid pandemier och liknande. Inom miljö- och klimatforskning kan GIS tillämpas för att följa upp miljöfarliga utsläpp, men även som underlag efter naturkatastrofer för att kunna fatta beslut om åtgärder.

GIS-data kan oftast indelas i raster- och vektorformat.

Raster

Rasterdata består av rasterbilder. En rasterbild är uppbyggd av mängder av små rutor (pixlar) som tillsammans bildar ett rutnät där varje ruta har sin egen unika placering och färg. Som för vanliga rasterbilder är rasterbilder med spatial information också känsliga för förstoringar. Försöker man förstora en rasterbild så kommer den att bli pixlig och oskarp. Raster används inom GIS för att visa t.ex. höjddata, vegetation, värmekartor, m.m. och är ofta i form av flygfoton.

Vektor

Figur 2: Kartan som används i SND:s kartsök. All information om landsgränser, namn och placering av städer är i vektorformat. Rasterdata har sedan använts för att skapa en s.k. värmekarta, dvs. rödgula färgskiftningar som markerar vilka platser som har databeskrivningar i SND:s katalog.

Vektorformatet hanterar förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. Vektordata består av antingen punkter, linjer eller polygoner och har tillhörande tabeller med attributdata. En sådan attributtabell skulle t.ex. kunna se ut på det här sättet:

ID Type sweref_n sweref_e
1 Jordbruksmark 6213648 356399
2 Kalhygge 6580746 674571
3 Industritomt 6213648 356399
4 Skogsmark 6580646 356432

Antalet kolumner i en attributtabell kan variera och informationen i kolumnerna kan skilja sig åt. I tabellen ovan finns information om id för varje vektorobjekt, vad det är för typ av objekt och koordinater (koordinaterna i exemplet är angivna i nordligt och östligt led i referenssystemet SWEREF99).


Det finns oerhört många filformat som används för spatiala data. Det finns filformat som hanterar antingen raster eller vektor, men också filformat som hanterar både raster och vektor i samma format. Det finns även format som lagrar data på andra sätt (t.ex. LiDAR). GIS-data har ofta informationen uppdelad i flera filer (se Figur 3) där varje fil har sin funktion, t.ex. en fil som innehåller en attributtabell, en fil med objektets geometri, en som lagrar koordinatsystemsinformation och en med metadata. Om man vill flytta GIS-data från en mapp till en annan så är det därför viktigt att kontrollera att alla filer som hör ihop följer med (annars kommer viktig information att gå förlorad).

Figur 3: Bilden visar ett vektorobjekt som är uppdelat i flera olika filer. Vi vet att de hör ihop genom att samtliga filer i exemplet heter "vector_point". Vill vi flytta data så måste vi se till att samtliga filer som hör ihop följer med för annars kommer vi att förlora information.


Koordinatsystem

Koordinatsystem ger oss en systematisk metod att med siffror/koordinater beskriva var på jorden något är beläget. Samma plats kan anges med olika siffror/koordinater beroende på vilket koordinatsystem som används. Därför kan samma koordinater peka på olika platser i olika koordinatsystem.

För mer information se SND:s datahanteringsguider.

Viktiga egenskaper

Under utarbetande.


Best practice

En guide för spatiala data håller på att tas fram.