Åtgärder

Skillnad mellan versioner av "Journal of Open Archaeology Data"

Från DAU-handboken

Rad 56: Rad 56:
(Finns det en särskild struktur i tidskriftens artiklar? Används fasta rubriker? Var läggs fokus? Finns det några andra utmärkande drag för artiklarnas struktur och innehåll?)
(Finns det en särskild struktur i tidskriftens artiklar? Används fasta rubriker? Var läggs fokus? Finns det några andra utmärkande drag för artiklarnas struktur och innehåll?)


Det finns en mall med fasta rubriker under fyra överrubriker: 1) Överblick 2) Metod 3) Beskrivning av data 4) Möjligheter att återanvända data. Fokus ligger på metod och beskrivning av data.
Det finns en mall med fasta rubriker under fyra överrubriker:  
1) Överblick  
2) Metod  
3) Beskrivning av data  
4) Möjligheter att återanvända data.


=== Beskrivning av dataseten ===
=== Beskrivning av dataseten ===

Versionen från 13 mars 2019 kl. 14.19

Information om Journal of Open Archaeology Data

Författare: (namn)

Senast uppdaterad: 2019-XX-XX

URL: https://openarchaeologydata.metajnl.com

Ämnesområden/typ av data: (Fyll i vilka ämnesområden som täcks in av tidskriften och vilka datatyper som tidskriften tar emot beskrivningar av)

Alla typer av arkeologiska data accepteras: t.ex. geofysiska data; kvantitativa eller kvalitativa data; bilder; anteckningsböcker; utgrävningsdata, mjukvara, etc.

Båda temporala data (tidsåldrar t.ex.) och spatiala metadata extra viktiga.

Redaktionell policy

(Vilken redaktionell policy har tidskriften?)

JOAD data "datapapers" är vetenskapligt granskade för att säkerställa att de är korrekta och att dataseten de beskriver möter tidskriften kriterier. Dataseten i sig är inte granskade i fråga om validitet och vikt/betydelse. Negativa resultat kan vara användbara för andra forskare och även data som innehåller felaktigheter (kända eller okända) och kan vara av värde.

JOAD hänvisar till FAIR-principerna.


Peer review

(Hur fungerar peer review i tidskriften?)

Granskarna kollar på: - Metodsektionen: måste innehålla tillräckligt med (detaljerad) information so att läsaren förstår hur datasetet skapades, och skulle utan svårigheter kunna återskapa det. - Datasetet måste vara korrekt beskrivet. - Stycket om “återanvänding” måste innehålla konkret och användbara förslag för återanvändning av data.

Open access

(Är tidskriften open access? Guld/grön? Kostar det att publicera sig i tidskriften och i så fall hur mycket? Används CC-licenser?)

Tidskrifter klassas I Sherpa/Romeo som grön:

Author's Pre-print: author can archive pre-print (ie pre-refereeing) Author's Post-print: author can archive post-print (ie final draft post-refereeing) Publisher's Version/PDF: author can archive publisher's version/PDF

Full avgift för publicering är ₤100. DAvgiften ska stå i vägen för publicering (av intressant material). Därför betalar författaren, efter förmåga, allt från 0-₤100. Författarna erhåller copyright och beviljar tidskriften rätten till första/initial publicering. Publikationen går under en “Creative Commons Attribution License” som tillåter andra att dela arbetet med hänvisning till författaren och ”orginalpublikationen” (i tidskriften).

Publicering av dataset

(Tar tidskriften emot dataset eller var rekommenderar de att man deponerar data?)

JOAD publicerar ”datapapers” som beskriver datasets och var de finns --- men inte själva dataseten. Publikationen accepteras bara om författarna är överens att göra datasetet öppet tillgängligt. Det innebär att de har deponerats i ett öppet repositorium under en öppen licens (som t.ex. Creative Commons Zero licence). När ditt dataset har fått en DOI, ska den läggas till i publikationen under rubriker ”Repository location”. Tidskriften har ett eget repositorium "JOAD Dataverse" men också en lista över andra stora repositoier som de rekommenderar.

Artiklarnas struktur

(Finns det en särskild struktur i tidskriftens artiklar? Används fasta rubriker? Var läggs fokus? Finns det några andra utmärkande drag för artiklarnas struktur och innehåll?)

Det finns en mall med fasta rubriker under fyra överrubriker: 1) Överblick 2) Metod 3) Beskrivning av data 4) Möjligheter att återanvända data.

Beskrivning av dataseten

(Vilka uppgifter får vi om datasetet? Är det något som saknas för att man ska kunna återanvända datasetet?)

Övrigt

(Annat av intresse.)

Källor

(Eventuella källor, med länkar.)