Vanliga frågor

Denna sidan handlar om vanliga frågor som ställs av Data access Units och som kan brett besvaras med hjälp av en F.A.Q. Vanliga frågor som ställs av forskare finns längre ner på #Vanliga frågor som ställs av forskare.

Vanliga juridiska frågor

Får man kopiera delar av en publicerad artikel och klistra in dem i formuläret? Det är ofta så att vissa fält i SND:s webbformulär fylls i från andra källor, t.ex. sammanfattning, syfte, beskrivning, och så vidare. Dessa texter är ganska kortfattade och informationsrika. Detta gör det väldigt svårt, om inte omöjligt, att skriva om dem till en text som skiljer sig mycket från originaltexten. Det är därför rimligt att använda samma sammanfattande text i både publicerad artikel och i andra system, som till exempel SND:s webbformulär för att beskriva samma studier eller material.

Får man publicera kod som användes för att ta fram bilder som är en del av en publicerad artikel vars rättigheter ägs av ett förlag?

Lagring/arkivering

Vad gäller när en internationell forskargrupp, bestående av både svenska och utländska (icke-EU) forskare, gemensamt lagrar och hanterar persondata (och ev. annan känslig data) på en gemensam plattform som inte kan anses godkänd enligt EU:s datadirektiv, men som skulle kunna vara ok för de utomeuropeiska forskarna? Vad jag förstår så ska reglerna för det lärosäte som står som ansvarigt för forskningsprojektet gälla, men det känns som om detta skulle kunna skapa problem i praktiken. I synnerhet när olika projekt överlappar.

Vad är det som ska lagras/arkiveras? Är det den inhämtade “rådatan” som ska lagras eller en bearbetad version? T.ex. där personnummer har tagits bort. Gäller olika regler för data som inhämtats med olika typer av metoder? Får man radera det inhämtade material som inte använts i forskningsprojektet?

Anonymisering

Finns det, med GDPR, möjlighet att anonymisera data, alt. Lämna ut avidentifierad data till andra forskare? Om man som deltagare i en studie ska kunna begära ut vilken data som finns lagrad om en själv, och ev. begära att den tas bort, då måste ju kopplingen finnas kvar. Gäller det även för sekundäranvändning av data?

(Fråga inkommen till SND) Jag är införstådd med att data som deponeras hos SND måste vara helt anonymiserade och att ingen kodnyckel får finnas kvar. Skulle en möjlighet vara att spara en version hos er med nya löpnummer? Det skulle innebära att versionen som deponeras hos SND är helt anonymiserad och det går inte att spåra enskilda personer. Samtidigt som jag själv sparar den ursprungliga versionen och min kodnyckel under något eller några år framöver. Går det?

Tillgång till/rätt till data

(Fråga inkommen till SND) Jag undrar vad som gäller när en vetenskaplig tidskrift kräver att man skickar in data till dem, så att de kan göra data fritt tillgängliga för andra forskare. Strider detta mot svensk etikprövningslag?

(Fråga inkommen till SND) Tidigare gjorde jag en hel del forskning på företag och innovativt beteende. En hel del av det skulle vara ytterst olämpligt att det kom ut. Vilka lagar är tillämpliga då, och hur hanteras det praktiskt ur ett forsknings- och tillgängliggörandeperspektiv.

I Sverige har vi något som kallas för “lärarundantaget” som kort innebär att den enskilde forskaren har rätt till sitt eget resultat. Kan detta få några juridiska komplikationer när det gäller forskningsdatan kopplad till resultatet? Vissa forskare, kanske främst inom det tekniskt/naturvetenskapliga området vill i vissa fall ta patent på sin innovation. Tror inte de då är villiga att tillgängliggöra sin forskningsdata.

När övergår arbetsmaterial till att bli en allmän handling? Finns det ett lagkrav på att forskaren ska ha sin data systematiskt ordnat? Vad ska arkiveras när? (vad säger arkivlagen?) Blir forskningsdata möjligt att begära ut när forskningsprojektet är avslutat? Om inte, vid vilket skede i forskningsprocessen? Vad är forskningsdata och vad är arbetsmaterial? Var går gränsen?

Fjärråtkomst till data

(Fråga inkommen till SND) Jag har en fråga om att arbeta med registerdata på distans. Jag kommer att flytta utomlands och jag och min forskargruppsledare funderar nu över möjligheten att jag kan fortsätta med dataanalys för vårt projekt på en laptop från universitetet, men rent fysiskt befinna mig i Kanada. De data det handlar om är utdrag ur totalbefolkningsregistret med medicinska födelseregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret pålagt. Är det ok att göra så?

Avtal

(Fråga inkommen till SND) I vilken utsträckning kan finansiären ställa krav på data (universitetet är ju huvudman)? Jag tänker inte enbart på de stora forskningsfinansiärerna, utan också på om man fått medel via en stiftelse eller t.ex. ett läkemedelsbolag. Dessa lär ju ha egna agendor för hur data får användas och spridas? Här tänker jag också på uppdragsforskning - hur ser det ut där?

Är det möjligt att upprätta avtalsmallar för forskningssamarbeten? Flera forskare har efterfrågat inte riktlinjer men just mallar. Och särskilt då för samverkansavtal.

Upphovsrätt

Vid vilka tillfällen kan Copyright på forskningsdata vara aktuellt? I SND:s skrift Juridiska aspekter i forskning står t ex att verkets idéer aldrig kan vara föremål för upphovsrättsligt skydd, samtidigt som det står att det är verkets litterära och konstnärliga - andliga - skapande som upphovsrätten skyddar. Inom de konstnärliga vetenskaperna så skulle, tror jag, idén i många fall kunna vara det konstnärliga - andliga - skapandet, t ex vid en installation.