Skillnad mellan versioner av "Filhantering hos SND"
Från DAU-handboken
Sara (diskussion | bidrag) |
Sara (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Lärosäten och forskande organisationer inom SND-nätverket kommer allt närmare egen lokal lagring för forskningsdata med koppling till DORIS och forskningsdatakatalogen via lagrings-API:et. Dokumentet [https://doi.org/10.5281/zenodo.6352533 ''Vägledning filhantering och mappstruktur''] går igenom hur filhantering hanteras på SND-kontoret, vilket kan fungera som underlag för hur filer hanteras lokalt vid lärosätet. Viktigt att poängtera att filhantering är organisationens egna ansvar, och att dokumentet endast erbjuder ett vägledande exempel. | Lärosäten och forskande organisationer inom SND-nätverket kommer allt närmare egen lokal lagring för forskningsdata med koppling till DORIS och forskningsdatakatalogen via lagrings-API:et. Dokumentet [https://doi.org/10.5281/zenodo.6352533 ''Vägledning filhantering och mappstruktur''] går igenom hur filhantering hanteras på SND-kontoret, vilket kan fungera som underlag för hur filer hanteras lokalt vid lärosätet. Viktigt att poängtera att filhantering är organisationens egna ansvar, och att dokumentet endast erbjuder ett vägledande exempel. | ||
== Lösningar för långtidslagring == | == Lösningar för långtidslagring == | ||
Versionen från 22 mars 2022 kl. 06.51
Filhantering
Lärosäten och forskande organisationer inom SND-nätverket kommer allt närmare egen lokal lagring för forskningsdata med koppling till DORIS och forskningsdatakatalogen via lagrings-API:et. Dokumentet Vägledning filhantering och mappstruktur går igenom hur filhantering hanteras på SND-kontoret, vilket kan fungera som underlag för hur filer hanteras lokalt vid lärosätet. Viktigt att poängtera att filhantering är organisationens egna ansvar, och att dokumentet endast erbjuder ett vägledande exempel.
Lösningar för långtidslagring
I nuläget finns det ingen fast lösning för långtidslagring av forskningsdata som kommer att användas av alla DAU:er på alla lärosäten.
Svensk Nationell Datatjänst använder för närvarande SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) för att lagra forskningsdata som deponeras och tillgängliggörs av forskare via SND.
I framtiden planeras en mer omfattande lösning via SUNET (Swedish University Computer Network) där noder byggs upp på flera lärosäten. Även lärosäten utan egen nod ska kunna köpa kapacitet i denna lösning.