Bilder (raster)

Översikt

Det finns huvudsakligen två bildfilformat som används för att beskriva digitala bilder. Man brukar tala om rasterbilder (emellanåt benämns dessa också som bitmap) och vektorbilder. Båda bildfilformaten har sina fördelar, respektive nackdelar. Exempelvis hanterar vektorformatet förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt.

Bild 1: Representation av punkter, linjer och polygoner som vektor eller raster.

Den vanligaste typen av rasterbilder är digitala fotografier, medan vektorbilder främst förekommer i GIS och CAD. En rasterbild är uppbyggd av mängder av små rutor (pixlar) som tillsammans bildar ett rutnät där varje ruta har sin egen unika placering och färg.

Upplösning

Huvudsakligen så beskriver upplösningen detaljnivån i en bild uttryckt som ett pixeltal (t.ex. pixels per inch [ppi], dots per inch [dpi] eller samples per inch [spi]). Ju högre upplösningen är, desto fler detaljer fångas i bilden och följaktligen blir storleken på filen också större. Rasterbilder är känsliga för storleksförändringar. Det går i regel problemfritt att förminska en rasterbild, men försöker man förstora bilden så kommer skärpan försämras och bilden kan upplevas som ”pixlig” och oskarp (jämför bilderna i bild 3).

Färgdjup

Färgdjup (bit depth) definierar hur många färgnyanser en bildfil kan innehålla, eller hur många bitar som en dator använder för att representera färger som visas på en bildskärm. Bilder kan variera i färgdjup från t.ex. 1 bit (dvs. antingen svart eller vitt), 2 bitar (vanligtvis gråskala), 24 bitar (standardfärg), m.fl.

Färgrymd

Utöver färgdjup bör också färgrymd (color space) beaktas. Färgrymd är ett sätt att beskriva vilka färger och färgnyanser som användaren har tillgång till och kan använda. Vanliga färgsystem inkluderar RGB (Red, Green, Blue) och CMYK (Cyan, Magenta och Yellow med tillägg av svart [Key colour]) för färgbilder, eller binära (svart och vit) och gråskaleformat för svartvita bilder.

Bild 2: Samma bild, men olika upplösning. T.v. 72 ppi (1268 kb) och t.h. 15 ppi (81 kb).

Kompression

De flesta komprimeringstekniker är oberoende av specifika filformat. Komprimering av rasterbilder kan antingen vara destruktiv (lossy) eller förlustfri (lossless). Destruktiv komprimering innebär att en del av informationen går förlorad när filen blir mindre i storlek. Eftersom bildkvaliteten försämras vid destruktiv komprimering är det viktigt att känna till vilken typ av komprimering som olika filformat använder sig av.

Transparens

Bildtransparens, dvs. element i en bild som är transparenta, stöds av de allra flesta vektorformat, men endast av vissa rasterformat (t.ex. TIFF, PNG, BMP, JPEG2000 och GIF). Det är viktigt att vara medveten om att transparenta element i en bild inte stöds av alla format eller av alla applikationer (vid konverteringar från Office Word 2016 till PDF kan transparenta element resultera i att bilder visas som svarta fyrkanter).

Lager

Lager är en vanlig funktion i många populära bildbehandlingsprogram och används för att kunna behandla/redigera partier av en bild ska oberoende av andra delar. Användningen av lager stöds inte av rasterfilformat.

Viktiga egenskaper

De viktigaste egenskaperna hos rasterbilder beskrivs nedan.

Bildstorlek och Upplösning

Vid konverteringar bör man se till att originalupplösning och bildstorlek är desamma i det filformat som valts för bevarande. Dessutom är det viktigt att destruktiv komprimering inte tillämpas på bilden när man konverterar den till ett nytt format.

Färgdjup och Färgrymd

Man bör se till att färgdjup och färgrymd för originalbilden stöds i bevarandeformatet och att bilden inte försämras när den konverteras.

Dessa egenskaper finns i alla bildformat, men det är viktigt att egenskaperna förblir desamma/behåller samma värden när bilder konverteras till arkivformat.