NVivo

Snabbguide NVivo

Information om NVivo

NVivo är ett kommersiellt program som stödjer kvalitativ- och ”mixed methods”-forskning. Det är utvecklat för att organisera, analysera och skapa en bättre förståelse för ostrukturerad (eller kvalitativ) data som intervjuer, öppna enkätsvar, artiklar, eller social media och andra typer av onlinematerial. NVivo 12 finns i två versioner för Windows: Pro och Plus och i en version för Mac. Skillnaderna mellan dessa beskrivs här: {NVivo Suites}

Det man kan göra med NVivo är att:

• Importera och analysera dokument, bilder, PDF, ljud, video, kalkylblad, websidor, och data från Twitter eller Facebook
• Bearbeta data på olika språk med automation
• Autokoda dataset
• Organisera information
• Granska kodningen
• Importera ljudfiler och automatiskt skapa redigerbara, synkroniserade transkriptioner
• Hålla ordning med funktionen “memos” och ”annotations”
• Ställa frågor till sina data
• Visualisera och dela sina data i form av ordträd, ordmoln och diagram
• Exportera och samarbeta kring sina data, analyser och slutsatser
• Beskriva allt som läggs till i projektet

Lathund

Att öppna och spara en fil

Att påbörja ett nytt projekt i NVivo är att skapa en ny databas för sin studie. Som användare behöver man endast starta programmet, ”välkomstsidan” frågar huruvida man vill öppna ett nytt projekt eller fortsätta med ett redan påbörjat. Gränssnittet är anpassat för användare som är vana vid t.ex. nutidens Word eller Outlook där man arbetar med “ribbon”-menyer. Funktionerna för att öppna och spara projekt efterliknar också de som finns i Office: File->Save osv.. Likt Outlook har NVivo ett mappsystem där mappar kan ändras, kopieras, klippas, klistras och tas bort och där undermappar kan skapas.

Dokumentationsmöjligheter

NVivo 12 kan hantera stora mängder ostrukturerade data som kan importeras på olika sätt. Att använda NVivo som ett hjälpmedel för sin kvalitativa analys är i sig ett sätt att dokumentera sitt forskningsprojekt och sin forskningsdata. Gränsen för vilken dokumentation som är en del av analysen i sig och vilken som utgör dokumentation av projektet och forskningsdatan kan därför bli något flytande.

Vänsterkolumnen representerar projekthierarkin. Det finns övergripande rubriker som visar vad tillhörande mappar har för funktion. Den första rubriken är DATA. Här laddar man upp material som ska användas för analys. Den tillhörande övergripande mappen heter ”Files”.

Har man material som inte går att importera, t.ex. tryckta böcker, finns möjligheten att dokumentera innehållet i mappen ”Externals” som ligger på samma hierarkiska nivå som ”Files”. Även här kan man skapa undermappar.

Vill man spara anteckningar kring sitt material finns möjlighet att göra det i en mapp som ligger under rubriken NOTES och heter ”memos”. Memos är till för att spara idéer och analytiska funderingar, som tex anteckningar med reflektioner och tankar i samband med en litteraturöversikt eller liknande och som ska komplettera själva datan.

Under rubriken CODES finns möjlighet att skapa noder som är relevanta när man vill sammanställa och strukturera sitt material. Noder kan ses som en slags förvaring av referenser till information i det stora datamaterialet utefter tema, åsikt, ämne eller annan kategori av relevans för analysen. I praktiken generas innehåll i noderna genom kodning av datamaterialet där man t.ex. markerar textstycken i samtliga av sina transkriptioner och tilldelar dem en så kallad tematisk nod (”theme node”). När man öppnar noden kan man enkelt få en överblick över allt som markerats och kopplats till den tematiska noden i den stora datamängden och det blir lättare att upptäcka mönster, se sammanhang och göra visualiseringar över området som man har valt för respektive nod. Utöver tematiska noder finns det också så kallade “case nodes” som istället för ett visst ämne/frågeställning/kategori representerar observationsenheter så som människor, platser eller organisationer. Nya sådana kan definieras i form av “case classifications”.

Likt ett mappsystem på datorer kan och bör också noder organiseras hierarkiskt. På det sättet blir det möjligt att skapa kopplingar mellan noderna med liknande teman. Det går också att kombinera olika noder i en boolesk sökning för att utforska mer komplexa sammanhang.

Varje gång ett nytt element läggs till i NVivo-projektet kan användaren fylla i textrutan “Description” innan detta infogas. Oavsett om det är en ny kodningsnod, en textfil eller något annat ges här möjligheten att dokumentera elementet och dess funktion i projektet och relevans för analysen. Dessa beskrivningar följer med vid olika typer av exporter och listningar. Det är lämpligt att forskaren redan från början konsekvent använder sig av denna dokumentationsfunktion i projektet för att möjliggöra en sammanhängande och begriplig projektdokumentation.

Filtyper som stöds i NVivo

För att arbeta med ditt material i NVivo behöver du först importera det i ett NVivo-projekt. När du importerar en fil i NVivo skapas en ny kopia av innehållet i ditt NVivo-projekt. Om du har stora video- eller ljudfiler (en gräns som du själv kan ändra) skapas istället en länk i projektet till filen på din dator.

Filformatet för NVivo-projekt skiljer sig mellan Windows och macOS och mellan olika versioner av programvaran. Båda versionerna av NVivo 12 for Windows (Pro, Plus) använder samma filformat med filändelsen ”.nvp” och kan sparas/öppnas i mellan de två versionerna. NVivo for Mac använder ett annat filformat med filändelsen ”.nvpx” och kan inte öppna filformatet från NVivo 12 for Windows. NVivo 12 for Windows kan öppna, importera och konvertera mellan de två filformaten. Äldre versioner som NVivo 11 använder samma filändelser för NVivo-projekt som NVivo 12 för Windows respektive macOS men filformatet skiljer sig och om projektet sparas om i NVivo 12 kan det inte öppnas i NVivo 11.

NVivo Server 11 är en server-programvara som erbjuder central lagring och administration av NVivo-projekt för bl.a. NVivo 12 for Windows. Om NVivo 12 for Windows installerats utan ett lokalt databas-gränssnitt kan du bara jobba med NVivo-projekt som lagras i NVivo Server.

Bakom kulisserna är NVivos filformat för Windows och macOS baserade på de filformat som SQL Server respektive SQL Anywhere använder för databasfiler (.mdf resp. .db). När du arbetar med ett NVivo-projekt skapas även temporära filer som transaktions-loggar och arbetskopior på datorn som kan användas vid felsökning och återställning om programvaran kraschar.

Viktigt att tänka på under arbetet: Eftersom NVivo-filer alltså fungerar som en databas bör du försöka undvika att NVivo tappar kopplingen mot filen (t.ex. pga nätverkslagring) medan du arbetar i den. Du bör också se till att filen inte kopieras till back-up/molntjänster medan den är öppen i NVivo. Alla användare som jobbar samarbetar kring ett gemensamt NVivo-projekt bör använda samma version (t.ex. NVivo 12) och det underlättar om alla arbetar på samma plattform (Windows eller macOS).

Viktigt att tänka på i samband med publicering: NVivo kan exportera delar av innehållet i projektfilen till i ett XML-baserat filformat enligt REFI-QDA-standarden för utbyte mellan program för kvalitativ dataanalys. Delar av standarden stöds också av programvara som t.ex. ATLAS.ti, MAXQDA mfl. och möjliggör delning av projektfiler och kodningsscheman (codebooks) i REFI-format.

Denna standard för projektfiler har i dagsläget alltså inte fullständigt stöd för att spara projekt med all funktionalitet som finns i NVivo. En lista på vad som stöds finns {här}. Beroende på vilka funktioner som använts blir det därför en bedömningsfråga om det är viktigare att spara ett intakt projekt i NVivos proprietära projektformat .nvp/.nvpx eller att tillgängliggöra ett interoperabelt projekt i REFI-QDA-formatet .qdpx.

Flera datarepositorier tar emot REFI-QDA-projekt, t.ex. norska Dataverse. UKDataservice tillhandahåller rekommendationer för datahantering i NVivo.

Import

( Det finns massor av format som man kan importera. Kanske fokusera på att lyfta fram saker man ska tänka på kring vad som är originalet och var dokumentationen ska finnas. Följer dokumentationen med? Vill man ha med det? NVivo som original eller SPSS som original )

• Enkätdata kan importeras från .csv, .xls, .xlsx och råtext (.txt) men också från konton hos enkättjänster som SurveyMonkey och Qualtrics.
• Ytterligare tabelldata, t.ex. från spss, sas etc.
• Klassifikationsscheman kan importeras från .xls, .xlsx och råtext (.txt) samt från .sav-filer från SPSS.
• Referenser kan importeras från .ris, EndNote XML-export (.xml) och råtext (.txt).
• Textdokument (anteckningar, transkriptioner osv.) kan importeras från .txt., .rtf, .doc, .docx, Outlook-epostmeddelanden (.msg), Evernote-export (.enex) eller från konton i Evernote eller OneNote.
• Publikationsfiler - kan importera .pdf.
• Bilder i rasterformat kan importeras ifrån: .bmp, .gif, .jpg/.jpeg, .png och .tif/.tiff.
• Videofiler kan importeras från .mpg/.mpeg/.mpe, .wmv, .avi, .mov/.qt, .mp4, .3gp, .mts och .m2ts (kräver ibland att datorn har en motsvarande avkodare/codec installerad)
• Ljudfiler kan importas från .wav, .mp3, .wma och .m4a.

Export

( Det finns massor av saker som man kan exportera. Kanske fokusera på format och typiska sammanställningar som man kan publicera i datarepositorier? )

• Projektfiler, se ovan om .qdpx och .nvp/.nvpx.
• Kodningsscheman (codebooks), se REFI-QDA ovan om .qdc. Kan även exporteras som .docx och .xlsx.
• Listor kan exporteras från de flesta sektioner av ett NVivo-projekt. T.ex. kan listorna innehålla importerade filer, noder/objekt som kodats i analysmaterialet, relationer osv. och de kan därmed utgöra en möjlig del av projektdokumentationen. Dessa listor kan skapas i .doc, .docx, .rtf, .xls, .xlsx, .pdf eller råtext (.txt).
• Filklassifikationer kan exporteras i referensfilformaten .ris och EndNote .xml.
• Projektkartor kan exporteras som listor eller rasterbildformat: .bmp, .gif, .jpg/.jpeg, .png och .tif/.tiff.
• Tabulära projektrapporter och utdrag kan genereras i de interna NVivo-formaten .nvr och .nvx.