Skillnad mellan versioner av "Spatiala data"
Från DAU-handboken
| Rad 7: | Rad 7: | ||
[[Fil:Raster vektor lagrar info.png|miniatyr|höger|Rasterformat lagrar information i ett rutnät. Vektorformat lagrar information i form av separata objekt, t.ex. en å, en sjö, ett skogsområde.]] | [[Fil:Raster vektor lagrar info.png|miniatyr|höger|Rasterformat lagrar information i ett rutnät. Vektorformat lagrar information i form av separata objekt, t.ex. en å, en sjö, ett skogsområde.]] | ||
=== Raster === | === Raster === | ||
Rasterdata består av rasterbilder. En rasterbild är uppbyggd av mängder av små rutor (pixlar) som tillsammans bildar ett rutnät där varje ruta har sin egen unika placering och färg. Som för vanliga rasterbilder är rasterbilder med spatial information också känsliga för förstoringar. Försöker man förstora en rasterbild så kommer den att bli pixlig och oskarp. Raster används inom GIS för att visa t.ex. höjddata, vegetation, värmekartor, m.m. och är ofta i form av flygfoton. | Rasterdata består av [[Bilder_(raster)|rasterbilder]]. Figur 1: En rasterbild är uppbyggd av mängder av små rutor (pixlar) som tillsammans bildar ett rutnät där varje ruta har sin egen unika placering och färg. Som för vanliga rasterbilder är rasterbilder med spatial information också känsliga för förstoringar. Försöker man förstora en rasterbild så kommer den att bli pixlig och oskarp. Raster används inom GIS för att visa t.ex. höjddata, vegetation, värmekartor, m.m. och är ofta i form av flygfoton. | ||
=== Vektor === | === Vektor === | ||
Vektorformatet hanterar förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. | Vektorformatet hanterar förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. Vektordata består av antingen punkter, linjer eller polygoner och har tillhörande tabeller med attributdata. En sådan attributtabell skulle t.ex. kunna se ut på det här sättet: | ||
[[Fil:Vektorkarta.png|miniatyr|höger| | |||
{| class="wikitable" | |||
|- | |||
! ID !! Type !! sweref_n !! sweref_e | |||
|- | |||
| 1 || Jordbruksmark || 6213648 || 356399 | |||
|- | |||
| 2 || Kalhygge || 6580746 || 674571 | |||
|- | |||
| 3 || Industritomt || 6213648 || 356399 | |||
|- | |||
| 4 || Skogsmark || 6580646 || 356432 | |||
|} | |||
Antalet kolumner i en attributtabell kan variera och informationen i kolumnerna kan skilja sig åt. I tabellen ovan finns information om id för varje vektorobjekt, vad det är för typ av objekt och koordinater (koordinater angivna i SWEREF99 i nordligt och östligt led). | |||
[[Fil:Vektorkarta.png|miniatyr|höger|Figur 2: Kartan som används i SND:s kartsök. All information om landsgränser, namn och placering av städer är i vektorformat. Rasterdata har sedan använts för att skapa en s.k. värmekarta, dvs. rödgula färgskiftningar som markerar vilka platser som har databeskrivningar i SND:s katalog.]] | |||
| Rad 19: | Rad 35: | ||
== Viktiga egenskaper == | == Viktiga egenskaper == | ||
Några viktiga egenskaper hos spatiala data beskrivs nedan. | |||
=== Raster === | |||
* Information om koordinatsystem | |||
* Att rasterdata inte har komprimerats | |||
=== Vektor === | |||
* Information om koordinatsystem | |||
* Vad vektordata består av (t.ex. punkt, polygon, linje) | |||
* Att attributtabellen följer med vektordata | |||
Versionen från 27 februari 2019 kl. 09.16
- DRAFT**
Spatiala data
Spatiala data lagrar information som beskriver spridningen av objekt på jordens yta (det kan även gälla sådant som inte finns på jorden, men för enkelhetens skull tar vi inte med det här). Med andra ord gäller det all information som berör geografiska särdrag, t.ex. var på jorden en viss sjö ligger, hur stor och djup sjön är och hur den ligger i förhållande till en närliggande kulle. Man brukar tala om GIS (Geografiska informationssystem). GIS omfattar inte all slags spatial information, men det mesta. I Sverige används GIS bl.a. för kommunal samhällsplanering så att funktion och markanvändning kan optimeras på bästa sätt. GIS förekommer även inom många forskningsområden. Inom biologin används GIS t.ex. för att undersöka utbredningen av specifika ekologiska landskap, vilket är viktigt för att kunna bevara och skydda områden och den genetiska mångfalden. GIS används för studier om smittspridning och riskanalys vid pandemier och liknande. Inom miljö- och klimatforskning kan GIS tillämpas för att följa upp miljöfarliga utsläpp, men även som underlag efter naturkatastrofer för att kunna fatta beslut om åtgärder.
GIS-data kan oftast indelas i raster- och verktorformat.
Raster
Rasterdata består av rasterbilder. Figur 1: En rasterbild är uppbyggd av mängder av små rutor (pixlar) som tillsammans bildar ett rutnät där varje ruta har sin egen unika placering och färg. Som för vanliga rasterbilder är rasterbilder med spatial information också känsliga för förstoringar. Försöker man förstora en rasterbild så kommer den att bli pixlig och oskarp. Raster används inom GIS för att visa t.ex. höjddata, vegetation, värmekartor, m.m. och är ofta i form av flygfoton.
Vektor
Vektorformatet hanterar förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. Vektordata består av antingen punkter, linjer eller polygoner och har tillhörande tabeller med attributdata. En sådan attributtabell skulle t.ex. kunna se ut på det här sättet:
| ID | Type | sweref_n | sweref_e |
|---|---|---|---|
| 1 | Jordbruksmark | 6213648 | 356399 |
| 2 | Kalhygge | 6580746 | 674571 |
| 3 | Industritomt | 6213648 | 356399 |
| 4 | Skogsmark | 6580646 | 356432 |
Antalet kolumner i en attributtabell kan variera och informationen i kolumnerna kan skilja sig åt. I tabellen ovan finns information om id för varje vektorobjekt, vad det är för typ av objekt och koordinater (koordinater angivna i SWEREF99 i nordligt och östligt led).
Det finns oändligt många filformat som används för spatiala data. Antingen filformat som hanterar antingen raster eller vektor, men också filformat som hanterar både raster och vektor och format som lagrar data på helt andra sätt (t.ex. LiDAR). Spatiala datafiler kan också öppnas på olika sätt beroende på formatet. Vissa format är binära, andra är en samling av binära och icke-binära filer, medan ytterligare andra är textbaserade eller bilder. Eftersom spatiala data ofta är en blandning av olika grundläggande datatyper brukar spatiala dataformat innehålla olika datatyper, ofta i form av en databas eller i ett flerfilsformat.
För mer information se SND:s datahanteringsguider.
Viktiga egenskaper
Några viktiga egenskaper hos spatiala data beskrivs nedan.
Raster
- Information om koordinatsystem
- Att rasterdata inte har komprimerats
Vektor
- Information om koordinatsystem
- Vad vektordata består av (t.ex. punkt, polygon, linje)
- Att attributtabellen följer med vektordata
Filformat för långtidsbevarande
De filformat som beskrivs nedan är de som rekommenderas för bevarande av spatiala data:
| Föredragna format | Accepterade format |
|---|---|
| Digital Elevation Model (DEM) Format (.dem) | ArcInfo Interchange (.e00) |
| Geographic Markup Language (.gml) | ESRI GRID (.adf, .asc, .grd) |
| Keyhole Markup Language (.kml) | ESRI Shapefile (.shp) |
| GeoTIFF (.tif, .tiff) | LAS (LASer) File Format |
| CSV (.csv) | MapInfo (.tab, .dat) |
| GeoJSON (.geojson) | MapInfo Interchange Format (.mif, .mid) |
| OGC GeoPackage (.gpkg) |