Skillnad mellan versioner av "Dokumentation"
Från DAU-handboken
Admin (diskussion | bidrag) |
|||
Rad 13: | Rad 13: | ||
* hur olika filer hänger ihop | * hur olika filer hänger ihop | ||
Se [[ | Se [[Kontroll av inkommande data|Kontroll av inkommande data]] för mer information. |
Versionen från 5 oktober 2018 kl. 12.31
Dokumentation
För återanvändning av forskningsdata är det viktigt att det finns tillräckligt med tillhörande dokumentation för att en sekundäranvändare ska kunna avgöra om data är intressanta eller ej. Det är svårt att exakt säga vad som är tillräcklig dokumentation för återanvändning eftersom det varierar beroende på bl.a. disciplin, det specifika forskningsprojektet och typ av data. En vägledning till detta kommer att finnas i DAU-handboken, men det är upp till varje DAU att bedöma om data har den dokumentation som är nödvändig för återanvändning. Dokumentation kan t.ex. vara i form av en kortare abstract, men också forskningsrapporter, artiklar och metodbeskrivningar.
I många fall används dokumentation och metadata som synonyma begrepp. Gränserna mellan dem kan ibland vara flytade, men det finns skillnader. Dokumentationen riktas i första hand till människor och kan bestå av löpande text, medan metadata är ordnade för att också kunna läsas av datorer. Eftersom dokumentationen inte behöver vara maskinläsbar har den inte alls samma krav på struktur som metadata.
För att forskningsdata ska kunna återanvändas är det många detaljer som behöver dokumenteras under ett forskningsprojekt. Några exempel på sådant som forskare bör dokumentera är:
- frågeställningar och syftet med studien
- en beskrivning av vald insamlingsmetod
- en överblick över analysarbetet
- en beskrivning av de data som används för analys
- hur olika filer hänger ihop
Se Kontroll av inkommande data för mer information.