Skillnad mellan versioner av "Bilder (vektor)"
Från DAU-handboken
Admin (diskussion | bidrag) |
|||
| (7 mellanliggande versioner av 4 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
= Vektorbilder | == Översikt == | ||
[[Fil:Vektor bild1.png|miniatyr|Bild 1: en vektoriserad version (t.v.) av ett digitalfoto (t.h.). Mycket av detaljerna och färgnyanserna går förlorade i den vektoriserade versionen.]] | |||
Det finns huvudsakligen två bildfilformat som används för att beskriva digitala bilder. Man brukar tala om vektorbilder och rasterbilder (dessa benämns emellanåt också som bitmap). Båda bildfilformaten har sina fördelar, respektive nackdelar. Exempelvis hanterar vektorformatet förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. Vektorbilder förekommer exempelvis ofta i GIS och CAD, medan digitala fotografier utgör den kanske vanligaste typen av rasterbilder. | |||
En vektorbild kan bestå av en rektangulär bild där alla element är beskrivna med vektorgrafik, men det är lika troligt att bilden består av en eller flera vektorfigurer som alla finns lagrade i separata filer. Hur vektorgrafik används varierar mellan olika applikationer. Det som däremot är ett generellt drag är att vektorbilder består av avgränsade, geometriska figurer (punkter, linjer, polygoner) och främst används till enklare tecknade illustrationer. För att beskriva formen på en vektorfigur används sammanlänkade punkter, vilket kan liknas vid pysselboksmomentet där man drar streck mellan prickar och ser en bild växa fram. Placeringen av punkterna bestäms av koordinater och matematiska formler, vilket gör att vektorobjekt kan skalas utan kvalitetsförlust. Därför kan vektorgrafik förstoras utan risk för att det förstorade objektet ska bli oskarpt eller upplevas som ”pixligt”. | |||
En vektorbild kan bestå av en rektangulär bild där alla element är beskrivna med vektorgrafik, men det är lika troligt att bilden består av en eller flera vektorfigurer som alla finns lagrade i separata filer. Hur vektorgrafik används varierar mellan olika applikationer. Det som däremot är ett generellt drag är att vektorbilder består av avgränsade, geometriska figurer (punkter, linjer, polygoner) och främst används till enklare tecknade illustrationer. För att beskriva formen på en vektorfigur används sammanlänkade punkter, vilket kan liknas vid | |||
== Viktiga egenskaper == | == Viktiga egenskaper == | ||
| Rad 15: | Rad 10: | ||
* Punkter, linjer tillsammans med text och/eller inbäddade metadata | * Punkter, linjer tillsammans med text och/eller inbäddade metadata | ||
* Grundläggande geometrier/primitiver (t.ex. rektanglar, cirklar, ellipser | * Grundläggande geometrier/primitiver (t.ex. rektanglar, cirklar, ellipser osv.) | ||
* Bildstruktur (dvs grupperade objekt och lager) | * Bildstruktur (dvs. grupperade objekt och lager) | ||
* Beskärning och masker | * Beskärning och masker | ||
* Transformationer och koordinatsystem (kan eventuellt finnas i GIS- och CAD-vektorfiler) | * Transformationer och koordinatsystem (kan eventuellt finnas i GIS- och CAD-vektorfiler) | ||
Förutom att säkerställa att dessa specifika vektorelement förblir intakta | Förutom att säkerställa att dessa specifika vektorelement förblir intakta finns det ett antal andra egenskaper som också kan tillkomma. Där standardiserade konventioner finns och har följts (som t.ex. specifika betydelser associerade med vissa linjefärger eller strecktyper) är det viktigt att dessa egenskaper och formateringar bibehålls i arkiverade filer. Sådana egenskaper innefattar: | ||
* Linjebredd, avslut på linjer (dessa kan ibland vara rundade) och typer av anslutningar | * Linjebredd, avslut på linjer (dessa kan ibland vara rundade) och typer av anslutningar | ||
* Miter limit (där två linjer möts i en skarp vinkel så används miter limit för att kapa av spetsen på vinkeln) | * Miter limit (där två linjer möts i en skarp vinkel så används miter limit för att kapa av spetsen på vinkeln) | ||
* Mönster och | * Mönster och offset | ||
* Färg | * Färg | ||
* Transparens | * Transparens | ||
| Rad 30: | Rad 25: | ||
* Hur arealen som utgör insidan på en polygonfigur är definierad | * Hur arealen som utgör insidan på en polygonfigur är definierad | ||
* Gradiens (övergången från en färgnyans till en annan) | * Gradiens (övergången från en färgnyans till en annan) | ||
* Textattribut | * Textattribut som teckenstorlek och typsnitt | ||
Tyvärr finns det inget enklare och mer objektivt sätt att jämföra originalfiler och migrerade versioner än genom att visuellt bedöma att alla element renderas på rätt sätt. När man konverterar en fil till ett nytt format är det också viktigt att kontrollera om det finns någon dold information, till exempel transparenta objekt eller lager, och bedöma relevansen av dessa vid arkivering. | |||
== Guide == | |||
[https://snd.gu.se/sites/default/files/legacy/SND%3B%20Vektorbilder%3B%20En%20guide%20till%20god%20hantering_2017-11-29_0.pdf Guide för vektorbilder] | |||
Nuvarande version från 22 februari 2022 kl. 14.15
Översikt
Det finns huvudsakligen två bildfilformat som används för att beskriva digitala bilder. Man brukar tala om vektorbilder och rasterbilder (dessa benämns emellanåt också som bitmap). Båda bildfilformaten har sina fördelar, respektive nackdelar. Exempelvis hanterar vektorformatet förstoringar bättre än rasterformatet, men klarar samtidigt inte av att representera färgskiftningar lika exakt. Vektorbilder förekommer exempelvis ofta i GIS och CAD, medan digitala fotografier utgör den kanske vanligaste typen av rasterbilder.
En vektorbild kan bestå av en rektangulär bild där alla element är beskrivna med vektorgrafik, men det är lika troligt att bilden består av en eller flera vektorfigurer som alla finns lagrade i separata filer. Hur vektorgrafik används varierar mellan olika applikationer. Det som däremot är ett generellt drag är att vektorbilder består av avgränsade, geometriska figurer (punkter, linjer, polygoner) och främst används till enklare tecknade illustrationer. För att beskriva formen på en vektorfigur används sammanlänkade punkter, vilket kan liknas vid pysselboksmomentet där man drar streck mellan prickar och ser en bild växa fram. Placeringen av punkterna bestäms av koordinater och matematiska formler, vilket gör att vektorobjekt kan skalas utan kvalitetsförlust. Därför kan vektorgrafik förstoras utan risk för att det förstorade objektet ska bli oskarpt eller upplevas som ”pixligt”.
Viktiga egenskaper
De väsentliga egenskaperna hos en vektorbild kretsar kring bildens geometri, relationer mellan olika figurer och utseendemässiga egenskaper (färger, linjetyper och tjocklek). Dessa behöver behållas intakta vid migrering mellan filformat och för långtidsbevarande. De viktigaste egenskaperna hos vektorbilder beskrivs nedan:
- Punkter, linjer tillsammans med text och/eller inbäddade metadata
- Grundläggande geometrier/primitiver (t.ex. rektanglar, cirklar, ellipser osv.)
- Bildstruktur (dvs. grupperade objekt och lager)
- Beskärning och masker
- Transformationer och koordinatsystem (kan eventuellt finnas i GIS- och CAD-vektorfiler)
Förutom att säkerställa att dessa specifika vektorelement förblir intakta finns det ett antal andra egenskaper som också kan tillkomma. Där standardiserade konventioner finns och har följts (som t.ex. specifika betydelser associerade med vissa linjefärger eller strecktyper) är det viktigt att dessa egenskaper och formateringar bibehålls i arkiverade filer. Sådana egenskaper innefattar:
- Linjebredd, avslut på linjer (dessa kan ibland vara rundade) och typer av anslutningar
- Miter limit (där två linjer möts i en skarp vinkel så används miter limit för att kapa av spetsen på vinkeln)
- Mönster och offset
- Färg
- Transparens
- Rendering (processen att utifrån enkla primitiver kunna representera komplexa digitala vektorbilder)
- Hur arealen som utgör insidan på en polygonfigur är definierad
- Gradiens (övergången från en färgnyans till en annan)
- Textattribut som teckenstorlek och typsnitt
Tyvärr finns det inget enklare och mer objektivt sätt att jämföra originalfiler och migrerade versioner än genom att visuellt bedöma att alla element renderas på rätt sätt. När man konverterar en fil till ett nytt format är det också viktigt att kontrollera om det finns någon dold information, till exempel transparenta objekt eller lager, och bedöma relevansen av dessa vid arkivering.