Skillnad mellan versioner av "Forskningshuvudmannaskap och upphovsrätt"
Från DAU-handboken
(Skapade sidan med '=Forskningshuvudmannaskap och upphovsrätt= ==Forskningshuvudmannaskap == Begreppet ”forskningshuvudman” är i etikprövningslagen definierad enligt följande: ”Forskn...') |
|||
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 43: | Rad 43: | ||
Den ekonomiska upphovsrätten kan alltså avtalas om i olika varianter. Detta innebär att nyttjanderätten kan vara reglerad i avtal. Samtidigt är regelverken som träffar myndigheter, som förvaltningslagen och tryckfrihetsförordningen inte möjliga att avtala bort. | Den ekonomiska upphovsrätten kan alltså avtalas om i olika varianter. Detta innebär att nyttjanderätten kan vara reglerad i avtal. Samtidigt är regelverken som träffar myndigheter, som förvaltningslagen och tryckfrihetsförordningen inte möjliga att avtala bort. | ||
[[Fil:Upphovsrätt.jpg|800px]] | |||
==Öppna licenser == | ==Öppna licenser == | ||
Rad 51: | Rad 53: | ||
===Referenser === | ===Referenser === | ||
<sup>1</sup>Kommentarer till upphovsrättslagen. https://lagen.nu/1960:729 | <sup>1</sup>Kommentarer till upphovsrättslagen. https://lagen.nu/1960:729 <br> | ||
<sup>2</sup>Creative Commons. http://www.creativecommons.se/ | <sup>2</sup>Creative Commons. http://www.creativecommons.se/ <br> | ||
<sup>3</sup>Vetenskapsrådet (2021). ”Öppen tillgång till forskningsdata”. https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang-till-forskningsdata.html | <sup>3</sup>Vetenskapsrådet (2021). ”Öppen tillgång till forskningsdata”. https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang-till-forskningsdata.html | ||
[[Allmänna handlingar och offentlighetsprincipen]] | [[Allmänna handlingar och offentlighetsprincipen]] |
Nuvarande version från 4 februari 2021 kl. 13.52
Forskningshuvudmannaskap och upphovsrätt
Forskningshuvudmannaskap
Begreppet ”forskningshuvudman” är i etikprövningslagen definierad enligt följande: ”Forskningshuvudman är en statlig myndighet eller en fysisk eller juridisk person i vars verksamhet forskningen utförs”.
Det är forskningshuvudmannen som är rättsligt ansvarig tillsammans med den enskilde forskaren i förhållande till etikprövningslagens ansvar. Det är forskningshuvudmannen som ska ansöka om etiktillstånd i de fall forskningen kräver detta och det är forskningshuvudmannen som är ansvarig för att verksamheten följer etikprövningslagens bestämmelser. Etikprövningslagen reglerar dock inte specifikt vem som har rätt till insamlade forskningsdata.
Forskningsdata som samlas in vid ett svenskt lärosäte tillhör som huvudregel det specifika lärosätet och det är lärosätet som är huvudansvarig för data. Lärosätet är normalt också den verksamhet som har arkivansvaret. Enligt offentlighets- och sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen är det den myndighet som förvarar handlingarna som ansvarar för att göra sekretessprövningen, om någon begär ut en allmän handling.
Det finns såklart undantag, det finns det ju för det mesta, och det är där det kan bli komplicerat. I en del fall är det inte självklart vem det är som är ansvarig för forskningsdata. Det är inte ovanligt med forskningsprojekt där flera lärosäten samarbetar, där behöver det upprättas ett avtal som reglerar forskningshuvudmannaskapet. Det kan även handla om forskning som bedrivs i samarbete med privata företag eller med sjukvården. De här fallen kan bli komplicerade av olika anledningar, inte bara vad gäller forskningshuvudmannaskap utan även i fråga om vem som har arkivansvaret och vem som är personuppgiftsansvarig, och därför ska man ta hjälp av en jurist redan i planeringen av forskningsprojektet, så att allt blir rätt från början.
När man pratar om den arkivansvarige myndighetens ansvar och upphovsrätt handlar det om två olika lagstiftningar som båda talar om vad man får göra med data. Offentlighetsprincipen gäller dessutom alltid, utöver upphovsrättslagstiftning och arkivlagstiftning. Men därmed inte sagt att man får göra vad man vill med data bara för att man har fått ta del av det i enlighet med offentlighetsprincipen. Arkivbestämmelserna riktar sig till själva myndigheten och utgör ett tvingande regelverk om vilka handlingar som ska gallras och bevaras vid en myndighet. Upphovsrättslagstiftningen reglerar nyttjanderätten till upphovsrättsskyddade verk. En handling kan alltså vara föremål för arkiveringsansvar för en myndighet samtidigt som den omfattas av upphovsrättsligt skydd. Den kan också lämnas ut på begäran om den inte bedöms omfattas av sekretess.
Det är viktigt att komma ihåg att även annan lagstiftning kan komma att bli aktuell i frågan om vad man får göra med data. Om data t.ex. innefattar personuppgifter behöver man följa ytterligare regelverk.
Som lärosäte kan man inte sprida handlingar fritt utan att ta hänsyn till den lagstiftning som gäller kring upphovsrätt. Observera här att det är skillnad mellan att sprida handlingar och att lämna ut allmänna handlingar efter begäran i enlighet med offentlighetsprincipen.
Upphovsrätt
Upphovsrätten är en grundlagsskyddad rättighet genom andra kapitlet i Regeringsformen och regleras i Lag (1960:729) om upphovsrätt för litterära och konstnärliga verk, upphovsrättslagen. Upphovsrätten innebär att den som skapar ett verk har upphovsrätt, ett skydd, för sitt verk. Upphovsrätten innebär ett antal rättigheter för upphovsmannen, och ett antal skyldigheter för användaren. Lagen reglerar när och hur det är tillåtet att använda upphovsmannens verk och grundprincipen är att användaren behöver upphovsmannens medgivande för att nyttja verket. Upphovsmannen är alltid en fysisk person. Upphovsrätt uppstår formlöst i samma stund som ett verk skapas och upphovsmannen behöver inte registrera sin rätt någonstans.
Det som skyddas i lagen är det litterära och konstnärliga skapandet, alltså den kreativa formen. Lagen skyddar aldrig motiv, fakta eller idéer.
Upphovsrätten uppstår under vissa förutsättningar:
- att verket är nytt, vilket innebär att det skiljer sig från tidigare verk
- att verket inte är alltför enkelt
- att verket uppnår verkshöjd.
Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet. Verket har en sådan unik särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna skapa likadana verk. Forskningsdata kan ibland omfattas av upphovsrätt om de här kraven är uppfyllda.
Katalogskydd
Forskningsdata uppnår sällan verkshöjd och därför är det främst katalogskyddet som är aktuellt för forskningsdata. Katalogskyddet är en närstående rättighet till upphovsrätten och skyddar samlingar av information. I kommentarer till lagtexten står det att katalogskyddet framför allt är tillämpbart på databaser som inte uppnår verkshöjd och alltså inte skyddas av den egentliga upphovsrätten. Databasen skyddas på grund av att den innehåller ett stort antal uppgifter som sammanställts, och/eller på grund av att den utgör resultatet av en väsentlig investering1. Det här kan alltså gälla forskningsdata som har samlats in och sammanställts på ett sådant sätt att det omfattas av katalogskyddet. För upphovsmannen innebär katalogskyddet samma rättigheter som de ekonomiska rättigheterna som följer med den egentliga upphovsrätten. Katalogskyddet gäller sammanställningen av uppgifterna, databasen, och inte de verk eller det material som ingår i den.
Det kan också vara så att en forskare använder upphovsrättsskyddat material i sin forskning, till exempel forskningsdata som består av bilder, texter eller filmer som är upphovsrättsskyddade. Ett sådant material får inte spridas fritt utan medgivande från upphovsmannen. Det kan däremot utgöra en allmän handling och kan bli föremål för utlämnande vid en begäran i enlighet med offentlighetsprincipen. Upphovsrätten innebär inte att offentlighetsprincipen inskränks.
Ideell rätt och ekonomisk rätt
Upphovsrätten, när den väl har uppstått, delas in i ideell upphovsrätt och ekonomisk upphovsrätt. Kort kan man säga att den ideella upphovsrätten innebär att upphovsmannen har rätt att namnges tillsammans med verket. Det är inte tillåtet att ändra eller använda verket på något sätt som är kränkande för upphovsmannen. Den ideella rätten kan inte överlåtas.
Den ekonomiska upphovsrätten innebär kort en förfoganderätt för upphovsmannen att framställa fler exemplar av verket eller att göra verket tillgängligt för allmänheten, exempelvis genom att offentligt visa eller framföra verket. Den ekonomiska upphovsrätten kan överlåtas till en annan juridisk eller fysisk person, till skillnad från den ideella upphovsrätten.
Den ekonomiska upphovsrätten kan alltså avtalas om i olika varianter. Detta innebär att nyttjanderätten kan vara reglerad i avtal. Samtidigt är regelverken som träffar myndigheter, som förvaltningslagen och tryckfrihetsförordningen inte möjliga att avtala bort.
Öppna licenser
Öppna licenser syftar till att underlätta open access, till skillnad från slutna licenser där nyttjanderätten regleras i avtal.
Det finns ett licenssystem för öppna licenser som kallas Creative Commons2. Vetenskapsrådet säger att från och med 2017 ska forskare som har betalat för open-access-publicering se till att publikationen får en CC-BY-licens3. Till detta kan det tilläggas att all forskning som finansieras av Vetenskapsrådet ska publiceras med open access. Detta gäller i dagsläget inte för forskningsdata men det blir ändå allt vanligare att även data tillgängliggörs med en licens, för att specificera hur data får återanvändas och ska citeras. Men för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att licensera forskningsdata måste det omfattas av upphovsrätten och katalogskyddet.
Referenser
1Kommentarer till upphovsrättslagen. https://lagen.nu/1960:729
2Creative Commons. http://www.creativecommons.se/
3Vetenskapsrådet (2021). ”Öppen tillgång till forskningsdata”. https://www.vr.se/uppdrag/oppen-vetenskap/oppen-tillgang-till-forskningsdata.html