Skillnad mellan versioner av "Journal of Open Humanities Data"

Versionen från 11 december 2019 kl. 13.36

Information om Journal of Open Humanities Data

Författare: Pär Sundling, Qiuhong Boers, Ulrika Nyman och Linda Sundberg

Senast uppdaterad: 2019-12-11

URL: https://openhumanitiesdata.metajnl.com/

Ämnesområden/typ av data: Tidskriften Journal of Open Humanities Data (JOHD) fokuserar på dataset och tekniker inom framförallt humaniora som bedöms ha hög potential för återanvändning. JOHD fokuserar framförallt på ämnen som antiken, filosofi, konsthistoria, lingvistik, litteratur, moderna språk, musik, museologi och religion men är också öppen för tvärvetenskapliga ämnen.

Redaktionell policy

Tidskriften publicerar två typer av artiklar: “short data papers” samt “full length research papers”. Artiklar som fokuserar på resultat av empirisk forskning eller som är litteraturöversikter är inte aktuella för publikation i JOHD.

Peer review

Alla artiklar är fullt ut peer reviewed. Först granskas artikeln av en redaktör för att se om den är intressant för tidskriften. Om den anses lämplig för peer review tilldelas artikeln två eller flera oberoende granskare. Detta för att se om datasetet som beskrivs uppfyller tidskriftens kriterier (se länk: https://openhumanitiesdata.metajnl.com/about/editorialPolicies/#peerReviewProcess). I korthet handlar det om att granska och se om den korrekt beskriver datasetet, dess tillkomst och återanvändning, samt att det beskrivna datasetet är öppet tillgänglig och arkiverat enligt best practices. Vidare så bör det nämnas att dataseten inte granskas i termer av validitet eller utifrån hur viktiga de är utan istället ligger granskningsfokus på att se till att beskrivningar och instruktioner för datasetets återanvändning är värdefulla för målgruppen.

Open access

Uppgifterna måste deponeras under en öppen licens som tillåter obegränsad åtkomst. Följande rekommenderas:

Creative Commons Attribution (CC-BY)

Creative Commons Zero (CC0)

ODC Attribution (ODC-BY)

ODC Public Domain Dedication and License (PDDL)

Frivillig eller varierad kostnad beroende på vad man kan betala, men man ber om £100 som ska täcka publikationskostnaderna och som JOHD menar vanligtvis finansieras från finansiärer eller ens tillhörande institution. Detta för att alla författare inte har finansiärer och man vill inte förhindra att god forskning inte publiceras.

Publicering av dataset

Tidskriften uppmanar alla som skickar in en artikel att deponera datasetet i ett digitalt repositorium samt göra det öppet tillgängligt med en CC-licens. De tar inte emot dataset men de länkar till en lista på förslag där man kan deponera data, rekommenderat för data inom humaniora. De listar också kriterier för att ett arkiv ska godkännas. Kriterier som hållbar data och öppna licenser samt tillhandahålla identifierare som t.ex. DOI, ARC etc. JOHD har ett eget repositorium som ligger på Harvard Dataverse (https://dataverse.harvard.edu/dataverse/johd ) som de rekommenderar för att det maximerar interoperabiliteten mellan data paper och dataset. Tidskriften refererar dessutom till en lista på systertidskriften Journal of Open Archaeology Data över rekommenderade repositorier (https://openarchaeologydata.metajnl.com/about/#repo). Bland dessa finns exempelvis SND med.

Artiklarnas struktur

Rubriker som används för data papers är: Abstract, Overview, Methods, Dataset Description, Reuse Potential, Competing interests och References.

Beskrivning av dataseten

Datasetets innehåll, hur data har samlats in, om datan är första- eller andrahandskälla, metod, vart det lagrats, licens, i vilket syfte och vad forskningsdatan skulle kunna återanvändas till. Detta är exempel på rubriker som används för att i ett data paper beskriva ett dataset: Object name, Format names and versions, Creation dates, Dataset Creators, Language, License, Repository name och Publication date. Rubriken reuse potential i själva artikeln går specifikt in på hur man skulle kunna återanvända datasetet och under rubriken Methods beskrivs ganska ingående hur och med vilka metoder datasetet skapats.

Övrigt

Det finns i dagsläget inte många publikationer inlagda i tidskriften:

2015 - 2 artiklar (data papers)

2016 - 3 artiklar (2 data papers, 1 Issues in Humanities Research Data)

2017 - 2 artiklar (data papers)

2018 - 2 artiklar (data papers)

2019 - 1 artikel (data papers)

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 == Information om ''Journal of Open Humanities Data'' ==
-''Författare: [namn]''
+''Författare: Pär Sundling, Qiuhong Boers, Ulrika Nyman och Linda Sundberg''
-''Senast uppdaterad: 2019-XX-XX''
+''Senast uppdaterad: 2019-12-11''
-'''URL''': [tidskriftens URL]
+'''URL''': https://openhumanitiesdata.metajnl.com/
-'''Ämnesområden/typ av data''': [Fyll i vilka ämnesområden som täcks in av tidskriften och vilka datatyper som tidskriften tar emot beskrivningar av]
+'''Ämnesområden/typ av data''':
+Tidskriften Journal of Open Humanities Data (JOHD) fokuserar på dataset och tekniker inom framförallt humaniora som bedöms ha hög potential för återanvändning. JOHD fokuserar framförallt på ämnen som antiken, filosofi, konsthistoria, lingvistik, litteratur, moderna språk, musik, museologi och religion men är också öppen för tvärvetenskapliga ämnen.
 === Redaktionell policy ===
-[Vilken redaktionell policy har tidskriften?]
+Tidskriften publicerar två typer av artiklar: “short data papers” samt “full length research papers”. Artiklar som fokuserar på resultat av empirisk forskning eller som är litteraturöversikter är inte aktuella för publikation i JOHD.
 === Peer review ===
-[Hur fungerar peer review i tidskriften?]
+Alla artiklar är fullt ut peer reviewed. Först granskas artikeln av en redaktör för att se om den är intressant för tidskriften. Om den anses lämplig för peer review tilldelas artikeln två eller flera oberoende granskare. Detta för att se om datasetet som beskrivs uppfyller tidskriftens kriterier (se länk: https://openhumanitiesdata.metajnl.com/about/editorialPolicies/#peerReviewProcess). I korthet handlar det om att granska och se om den korrekt beskriver datasetet, dess tillkomst och återanvändning, samt att det beskrivna datasetet är öppet tillgänglig och arkiverat enligt best practices. Vidare så bör det nämnas att dataseten inte granskas i termer av validitet eller utifrån hur viktiga de är utan istället ligger granskningsfokus på att se till att beskrivningar och instruktioner för datasetets återanvändning är värdefulla för målgruppen.
 === Open access ===
-[Är tidskriften open access? Guld/grön? Kostar det att publicera sig i tidskriften och i så fall hur mycket? Används CC-licenser?
+Uppgifterna måste deponeras under en öppen licens som tillåter obegränsad åtkomst. Följande rekommenderas:
+Creative Commons Attribution (CC-BY)
+Creative Commons Zero (CC0)
+ODC Attribution (ODC-BY)
+ODC Public Domain Dedication and License (PDDL)
+Frivillig eller varierad kostnad beroende på vad man kan betala, men man ber om £100 som ska täcka publikationskostnaderna och som JOHD menar vanligtvis finansieras från finansiärer eller ens tillhörande institution. Detta för att alla författare inte har finansiärer och man vill inte förhindra att god forskning inte publiceras.
 === Publicering av dataset ===
-[Tar tidskriften emot dataset eller var rekommenderar de att man deponerar data?]
+Tidskriften uppmanar alla som skickar in en artikel att deponera datasetet i ett digitalt repositorium samt göra det öppet tillgängligt med en CC-licens.
+De tar inte emot dataset men de länkar till en lista på förslag där man kan deponera data, rekommenderat för data inom humaniora. De listar också kriterier för att ett arkiv ska godkännas. Kriterier som hållbar data och öppna licenser samt tillhandahålla identifierare som t.ex. DOI, ARC etc.
+JOHD har ett eget repositorium som ligger på Harvard Dataverse (https://dataverse.harvard.edu/dataverse/johd ) som de rekommenderar för att det maximerar interoperabiliteten mellan data paper och dataset. Tidskriften refererar dessutom till en lista på systertidskriften Journal of Open Archaeology Data över rekommenderade repositorier (https://openarchaeologydata.metajnl.com/about/#repo). Bland dessa finns exempelvis SND med.
 === Artiklarnas struktur ===
-[Finns det en särskild struktur i tidskriftens artiklar? Används fasta rubriker? Var läggs fokus? Finns det några andra utmärkande drag för artiklarnas struktur och innehåll?]
+Rubriker som används för data papers är: Abstract, Overview, Methods, Dataset Description, Reuse Potential, Competing interests och References.
 === Beskrivning av dataseten ===
-[Vilka uppgifter får vi om datasetet? Är det något som saknas för att man ska kunna återanvända datasetet?]
+Datasetets innehåll, hur data har samlats in, om datan är första- eller andrahandskälla, metod, vart det lagrats, licens, i vilket syfte och vad forskningsdatan skulle kunna återanvändas till. Detta är exempel på rubriker som används för att i ett data paper beskriva ett dataset: Object name, Format names and versions, Creation dates, Dataset Creators, Language, License, Repository name och Publication date. Rubriken reuse potential i själva artikeln går specifikt in på hur man skulle kunna återanvända datasetet och under rubriken Methods beskrivs ganska ingående hur och med vilka metoder datasetet skapats.
 === Övrigt ===
-[Annat av intresse?]
+Det finns i dagsläget inte många publikationer inlagda i tidskriften:
+- 2 artiklar (data papers)
+- 3 artiklar (2 data papers, 1 Issues in Humanities Research Data)
+- 2 artiklar (data papers)
+- 2 artiklar (data papers)
-== Källor ==
+- 1 artikel (data papers)
-[Om relevant; ta annars bort rubriken]