Skillnad mellan versioner av "Digital video"
Från DAU-handboken
Olof (diskussion | bidrag) m (länkar till dokumentation) |
|||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
Innan du konverterar en videofil så bör du kontrollera den gentemot den dokumentation som finns för att säkerställa att filmen har den längd som angetts (minuter och sekunder) och att dess viktigaste egenskaper är korrekt dokumenterade. Detta för att försäkra dig om att filen är komplett och att den inte drabbas av någon form av oplanerad försämring under konverteringen. | Innan du konverterar en videofil så bör du kontrollera den gentemot den dokumentation som finns för att säkerställa att filmen har den längd som angetts (minuter och sekunder) och att dess viktigaste egenskaper är korrekt dokumenterade. Detta för att försäkra dig om att filen är komplett och att den inte drabbas av någon form av oplanerad försämring under konverteringen. | ||
== Best practice == | == Best practice == | ||
[https://snd.gu.se/sites/snd.gu.se/files/SND%3B%20Digital%20Video%3B%20En%20guide%20till%20god%20hantering_2017-08-30.pdf Best practice-dokument för digital video] | [https://snd.gu.se/sites/snd.gu.se/files/SND%3B%20Digital%20Video%3B%20En%20guide%20till%20god%20hantering_2017-08-30.pdf Best practice-dokument för digital video] | ||
Versionen från 2 december 2019 kl. 10.41
Översikt
Digital video blir mer och mer populärt som medium för att dokumentera forskningsprojekt i sin helhet men även för att dokumentera enskilda moment av ett forskningsprojekt, t.ex. olika undersökningar, laborationer, bearbetningar och intervjuer. Ett vanligt problem med digital video i obearbetat högkvalitetsformat är att datafilerna kan vara mycket stora. Om det skapas redigerade versioner av videomaterialet är det viktigt att fatta välgrundade beslut om vilka versioner som bör bevaras och i vilket kvalitetsformat.
Precis som digitala bilder och digitala ljudfiler innehåller digitala videofiler en rad viktiga egenskaper som påverkar kvaliteten och storleken på videofilen. Många av dessa egenskaper är också direkt relaterade till det valda containerformatets egenskaper. Enkelt uttryckt kan man säga att containerformaten förenklar för användaren genom att förpacka många typer av data i en fil (ljud, bild, video, metadata osv.), istället för att det finns en fil för varje typ av data. Det kan resultera i mycket stora filer och därför används ofta kodekar. En kodeks uppgift är normalt sett att komprimera och packa upp data så att man kan lagra och överföra filer med en mindre filstorlek. Det finns kodekar som bevarar filen i ursprungligt skick, antingen helt utan komprimering eller med förlustfri komprimering. Det finns också kodekar som använder sig av så kallad ”förstörande”, eller destruktiv komprimering. Destruktiv komprimering innebär att en del av informationen går förlorad när filen blir mindre i storlek.
Viktiga egenskaper
De egenskaper hos en videofil som bör bevaras i ursprunglig form när man ska lagra eller långtidsbevara filen kan sammanfattas enligt följande:
- längd och storlek på filen (t.ex. 6min 23s/185MB)
- antal bilder per sekund (t.ex. 25 för PAL eller 30 för NTSC)
- bildstorlek (t.ex. 720 x 576 pixlar)
- bitrate för bild (kbps)
- bitrate för ljud (kbps)
- ljudfrekvens (kHz)
- antal ljudkanaler som använts (t.ex. stereo)
- tillhörande metadata och dokumentation
Innan du konverterar en videofil så bör du kontrollera den gentemot den dokumentation som finns för att säkerställa att filmen har den längd som angetts (minuter och sekunder) och att dess viktigaste egenskaper är korrekt dokumenterade. Detta för att försäkra dig om att filen är komplett och att den inte drabbas av någon form av oplanerad försämring under konverteringen.